Om stiftelsen

14 maj 1976 träffas fem herrar i Malmö och signerar utkastet till stadgar för en ny stiftelse som skall stödja genetisk forskning. I portalparagrafen noteras att Stiftelsen har tillkommit genom en donation av Erik Philip-Sörensen på grundbeloppet 100.000 kronor. Bakom beslutet ligger engagerade diskussioner mellan donatorn och genetikprofessorn i Lund, Åke Gustafsson.

Två veckor senare fastställer Länsstyrelsen i Malmöhus län stadgarna för Erik Philip-Sörensens stiftelse för främjande av genetisk, särskilt zoologiskt genetisk vetenskaplig forskning. I all sin enkelhet är det en stor händelse, som framöver kommer att märkas inte minst i Lunds universitets historia. 1985 ändras stiftelsens inriktning genom att Kammarkollegiet accepterar en permutation som innebär ändring av både ändamålsparagraf och namn på stiftelsen. Det blir ”Erik Philip-Sörensens stiftelse för främjande av genetisk och humanistisk vetenskaplig forskning”.

Viktigare händelser i stiftelsens historia

I maj 1976 fastställer alltså Länsstyrelsen i Malmöhus län stadgarna för Erik Philip-Sörensens stiftelse för främjande av genetisk, särskilt zoologiskt genetisk vetenskaplig forskning. Styrelsen skall utöver donator, generalkonsul Erik Philip-Sörensen, innehålla två representanter för den genetiska institutionen vid Lunds universitet, en erkänd hippolog och en jurist och/eller ekonom.

Efter ytterligare en donation från Erik Philip-Sörensen på 4,1 miljoner kan stiftelsens styrelse begå sitt första ”riktiga” sammanträde ute på donatorns Lillö, en halvö i Ringsjön. Vid sammanträdet diskuterar man ett erbjudande från Erik Philip-Sörensen att stiftelsen skulle förvärva mark, i anslutning till själva Lillö, samt vara ansvarig för stuteriet med 38 ston och 9 hingstar! Som en förberedelse för detta får stiftelsen under året ytterligare donationer av Erik Philip-Sörensen, så att den kan köpa in mindre fastigheter inom området. Men hur skall stiftelsen kunna överta stuteriet, som redan då var en ganska stor rörelse? Enbart köpeskillingen skulle dränera stiftelsen på nästan hela dess kapital. Som två deus ex machina uppträder nu donators söner, Jörgen och Sven, vilka i ett brev deklarerar att de donerar 6 miljoner kr till stiftelsen. Donationen är resultatet av ett avtal mellan sönerna och fadern.

Den 2 december 1977 köper stiftelsen så hela stuteriområdet, exklusive själva Lillö. Själva stuteriet drivs däremot tills vidare av Erik Philip-Sörensen själv – på ägor som han arrenderar från stiftelsen.

Styrelsen gläds också åt att för första gången dela ut forskningsanslag; det är främst två hästavelsprojekt som får pengar. Vidare märks bland anslagsmottagarna de unga docenterna Ulfur Arnason och Bengt Olle Bengtsson, som senare bägge skulle bli professorer i genetik.

1979 övertar stiftelsen hela ansvaret för stuteriet efter ytterligare en donation på 4 mkr från Jörgen och Sven Philip-Sörensen. Kapitalet är nu 16 mkr, varav 6 mkr är i fastigheter. 1979 och 1980 delar man ut 200.000 kr i forskningsanslag, varav nära hälften går till hästens genetik.

Årsberättelsen för 1983 visar att stiftelsens kapital nu stigit till 19,7 miljoner kronor. Men under 1984 visar sig ändå svårigheter för stiftelsen att effektivt driva stuteriet. Stuterichefen Jörgen Fredriksson och hans hustru vill flytta till Danmark, men erbjuder sig att ändå leda avel och försäljning av hästar. Det är en dålig lösning som inte tillfredsställer någon av de två hästexperterna i styrelsen, varken donatorn eller ordföranden Per Sköld. En större omfördelning av stiftelsens tillgångar diskuteras fram av den kände advokaten Göran Linders. Lösningen blir att Erik Philip-Sörensen får tillbaka det odelade ägaransvaret genom att överta stuteriet. Som likvid får stiftelsen fastigheten ”Claus Mortensen” vid Stortorget i Malmö, taxerad till 8,1 mkr.

Det viktigaste är att donator vill ändra stiftelsens ändamål, så att den kan stödja humanistisk forskning, helst enbart. Det är inte så lätt att genomföra. Efter förhandlingar går Kammarkollegiet med på en permutation som går donator halvvägs till mötes. Den innebär ändring av både ändamålsparagraf och namn på stiftelsen. Ändamålet blir främjande av genetisk och humanistisk vetenskaplig forskning. Kammarkollegiet föreskriver även att minst hälften (eller lägst 17 basbelopp) ska gå till genetisk forskning. Ekonomiskt är den nya stiftelsen stark: Att byta ett stuteri mot en fastighet i centrala Malmö visar sig vara riktigt. Årsrapporten visar att kapitalet ökat till 21,9 mkr.

Fastigheten Claus Mortensen kan under 1986 säljas för 28,5 mkr! Nu får stiftelsens kapital sin definitiva storlek. Till det bidrar att man lyckas få ut betalning för hästar som sålts till USA.

Erik Philip-Sörensen avlider 2001 och efterträds i styrelsen av sin son Sven Philip-Sörensen.

Under åren 2007 - 2010 tillförs stiftelsen ett kapital på 20 mkr i samband med avvecklingen av en annan av Erik Philip-Sörensen grundad stiftelse.

Stiftelsen förvaltar ett kapital på c:a 153 mkr och har under 2016 delat ut forskningsanslag på 4 mkr.

Stiftelsens Styrelse

  • Lynn Alm Åkesson Professor
  • Lennart Nilsson, ordf. Civilingenjör
  • Sven-Erik Persson Civilekonom
  • Sven Philip-Sörensen Direktör
  • Torbjörn Säll Professor
Den första styrelsen samlad på Lillö i oktober 1981.

Den första styrelsen samlad på Lillö i oktober 1981. Från vänster: Generaldirektör Per Sköld, hippolog och ordförande, professorerna Åke Gustafsson och Karl Fredga (båda genetiker), generalkonsul Erik Philip-Sörensen (donator och vice ordförande), advokat Göran Linders (jurist). Längst till höger stuterichefen Jörgen Frederiksen, vid tillfället adjungerad till styrelsen.

Lillö, sett från ovan.

Den kringbyggda gården på Lillö, plats för många symposier.

För att kunna öppna .pdf dokument krävs att ni har Adobe Acrobat Reader installerat på er dator.
Ladda ner senaste versionen här.
» HÄMTA ADOBE READER.

Kontakta oss

  • Erik Philip-Sörensens Stiftelse
  • SEB, Kapitalförvaltning
  • Institutioner & Stiftelser
  • 205 20 Malmö